Trött på att le till ingen nytta, dränker mina sorger med ett glas saft..
åååh böl böl...
sänkt som en påse skit på havets botten, så känns det.
hur kul e derå?
borde de inte vara så att karman slår in snart?
här jobbar man, ler, betalar hutlösa mängder skatt, lämnar blod, tränar, äter bra. okej jag har inget fadderbarn men borde jag inte få bli lite lycklig ändå?
kom igen då lyckan hit me in the face, jag behöver inte få allt på engång men tusan om jag skulle vinna massa pengar eller få den där snygga killen.
damn det känns som om de blir en tung helg.
hur som helst har jag ju iaf underbara vänner och de e ju inte fy skam.
ingen ide att sitta här och sura mer, de hjäler ju ingen.
jag går och sover tills jag vaknar kanske på lördag om jag har tur.
